Social distans

Uttrycket som vi för bara en månad sedan skulle ha förknippat med den nordiska kulturen är nu allas vår vardag. Undvik kontakt med andra människor, stanna hemma. För mig personligen är det ingen större utmaning, jag brås så pass mycket på gammelmormor att jag gärna bara sitter hemma i lugn och ro. Jag undrar hur många veckor det skulle dröja innan jag faktiskt skulle börja längta ut i det sociala igen. 

Så här är situationen här i landet just nu i alla fall: alla uppmanas att stanna hemma, och från kl 17 till kl 6 är det utegångsförbud. Endast matbutiker, banker och apotek håller öppet, och man släpper bara in ett begränsat antal personer samtidigt. Vi har tack och lov fått åka in för att storhandla med Arnaud, hyresvärden, och vi har vad vi behöver för ett bra tag. Vi är också tacksamma över att bo i ett område som Costambar. Nästan varje dag har vi gått en promenad och fått oss lite frisk luft och beundrat skaparverket. Flera dagar har vi gått ner till den folktomma stranden och njutit av ett dopp i det härliga vattnet. Det är så skönt när knappt några människor syns eller hörs!

Sysselsättning vid utegångsförbud 😋

De allra flesta verkar tro att det är livsfarligt att gå utanför dörren, ungefär som att viruset kan hoppa på en när som helst. Måste de ta sig nånstans är de beväpnade med munskydd av diverse slag, många hemmagjorda varianter, och handskar. De kan ha samma plasthandskar på sig en hel dag, vilket kan vara rent hälsofarligt i sig. Många förstår nog inte heller att om de tagit på t ex ett dörrhandtag med smitta med sin handske, och sen gnuggar ögonen eller petar näsan, så hjälper ju inte det faktum att de har ”skyddshandskar”. En kvinna ringde in till ett tv-program, förklarade att hon bara stannar hemma precis enligt uppmaningen. Sen tillade hon att hon går och tvättar händerna var 3:de minut, för det uppmuntras det ju också till... Man förstår alltså inte hur saker hänger ihop. 

Ibland blir jag lite frustrerad över den bristande kunskapen, men då är det väl bäst att de håller sig hemma och vidtar alla sina åtgärder. Vi håller våra promenader och strandstunder för oss själva, så behöver ingen förskräckas över det. Ja, nu ligger ju infon ute på nätet, men jag tror inte att de som läser svenska har nåt problem med det 😉

Så å ena sidan skulle jag kunna fördriva dagarna med att slöa, kolla instagram, vila osv. Dag ut och dag in, inga problem. Men å andra sidan har vi vårt teokratiska liv. Och även om ingenting fungerar som vanligt så finns det fortfarande mycket som går att göra. Att hitta ett balanserat ställe att lägga ribban på är väl det knepiga. För helt ärligt funkar jag inte som jag ska i en situation som denna. Jag är planeringsmänniska och kontrollfreak, har svårt för förändringar och får beslutsångest av småsaker. Lägg till det att jag inte gillar att prata i telefon, än mindre videosamtal. Och det är sånt som jag måste väga in när jag ska försöka hantera denna nya vardag, samtidigt som jag behöver pusha mig själv och inte kasta in handduken. 

Hittills har vi försökt leda våra bibelstudier via whatsapp-samtal, och det har fungerat sisådär. Nästan alla mina studier använder whatsapp, de flesta sitter bara hemma, men många av dem är ostrukturerade och svåra att få till nån studietid med. Några stycken har jag kunnat hålla igång, andra har jag bara skrivit med eller skickat röstmeddelanden till. Jag hoppas kunna få igång fler av dem. Och en och annan kan även tänka sig att studera flera gånger i veckan. 

Mötena håller vi tjänstegruppsvis via Skype konferenssamtal. Ikväll ska vi försöka med på förhand tilldelade kommentarer på Vt-studiet, för att de flesta har dåligt nät och det är svårt att se vem som räcker upp handen. Inte alla i gruppen har tillgång till internet över huvudtaget, vissa har inte ens en smartphone. Och nu med utegångsförbudet medför det verkligen sina utmaningar. Men vi får hoppas att allt detta tekniska ska lösa sig allt eftersom, samtidigt som vi hoppas att den här situationen inte ska fortsätta alltför länge.

I söndags bjöd vi ner våra hyresvärdar på middag. De är mer sociala av sig och brukar ofta ha gäster på kvällarna. Nu är det slut på det. Men de bjöd i sin tur upp oss till imorgon kväll, man tager vad man haver 😛 Vi brukar få till riktigt intressanta samtal med dem också, och Ingrid har pratat om att vi ska passa på att studera Bibeln nu när hon bara är hemma. Vore kul!

Vår stora förhoppning är ju att vi ska kunna resa hem som det är tänkt, i mitten av maj. Men planeringsmänniska eller inte, alla får vi bara ta en dag i taget och se hur allt utvecklas. Och givetvis hoppas vi också att detta ska utgöra upptakten till uppfyllelsen av de profetior som står på tur. Medans vi väntar och ser vart det bär önskar vi er alla lycka till med era rutiner, med att hålla er vid gott mod och god hälsa!