Det hinner hända grejer på en månad. Ja egentligen bara från en dag till en annan. Men allt har inte bara varit galenskap:
Mariela var här i nästan en vecka. Det var många år sen senast, men vi fick ”catcha up” lite. Hann med en sväng på stan och flera svängar i tjänsten tillsammans.
Vi var ”tillbaka till brottsplatsen”, till Atlantica-församlingen som vi kom till för 12 år sen och där hela vår DR-resa började. Nu har de installerat AC och snofsat till, men det är nog bara för att salen delas med den engelska församlingen.
Orsaken till vårt besök var så klart att Joel blivit ombedd att hålla föreläsningen där.
Sabina, still going strong! Nitisk och energisk syster som skötte om huset vi bodde i de första 3 månaderna här på ön. Tatiana, från vår församling, blev döpt när hon var i Atlantica. Så det var många kära återseenden för henne också. Omar (Tatianas man) hade däremot aldrig varit på möte där, och alla blev glatt överraskade över att han numera studerar Bibeln och går på alla möten.
Familjen Osoria, en av få som är kvar i Atlantica efter att gränserna dragits om. Dottern Alexis fyllde 1 år när vi var här första gången 🙉
Helgen efter blev vi bjudna på lunch hos ett annat Atlantica-gäng: Miguelina (som jag studerade med i San Marcos) och Nelvin, och hans föräldrar.
Samma kväll var vi bjudna till Omar och Tatiana på lite bröllopsdagsfirande 💝
Det har varit dagar med ihållande regn, som tex när Enboms skulle bege sig av till Sverige igen. DR gav dem inget trevligt avsked, men vi hoppas att det inte avskräcker dem från att komma tillbaka!
Vissa regniga dagar stannar man inne och bakar bullar. Ja eller Joel bakar, jag provsmakar 😋
När det klarnar upp kan man gå ut i tjänsten. Paraplyerna behövs alltid, antingen mot regnet eller solen.
Lolo fick en famnvärmare en svalare dag 😻
Ibland måste man förfasas över hur folk har det ställt. Och mina sympatier går till barnen. Men man måste inte skaffa 6 barn innan man fyller 27. Speciellt inte med en karl som tjänar en helt ok lön men spelar bort pengarna på tuppfäktning. Där nånstans tar mina sympatier slut...
Så var det ju det här med Corona då, som vänt upp och ned på vardagen för de flesta av oss. Här har myndigheterna inte gått ut med sanningen än, för det är val idag och de vill förstås att folk ska gå och rösta. Var antalet smittade inte jättehögt före idag så lär det ju bli det efter att alla flockats i vallokalerna. Dessutom ryktas det att anställda inom vården som går ut med fakta hotas med uppsägning. Men till veckan kanske vi får veta mer. Vi hade åtminstone möte som vanligt (nästan) igår och får fortsätta att gå från hus till hus tills vidare. Det är bara att vänta och se hur det hela utvecklar sig.
Säger bara god fortsättning på er! 😘
Till er mé sötisar❣️ Så otroligt fint ni kämpar😍Vi hoppas verkligen att pandemin lägger sej och att vi ses till sommaren🙏🏻🤗
SvaraRadera