Officiell vintersäsong

Här heter det att det är "vinter" från 21 december till 21 mars. Och det är helt klart den svalaste tiden på året, den behagligaste om man inte bara är här för strandliv. Temperaturen går inte över +30C på dagarna men under +25C på nätterna. Det kallar vi "lagom" på svenska. Däremot är det lite onödigt blåsigt för det mesta, inget vidare om man ska vara på stranden.

Man kan däremot promenera längs stranden, och här hade vi gått ut på Costambars västligaste punkt. Stranden som syns brukade vara en av de finaste VIP-stränderna på hotellkomplexet Lifestyle, men åtminstone sedan pandemins början har den varit övergiven. Vid det här laget ser den alldeles spöklik ut, och dessutom rinner en brun liten bäck ner här precis mellan oss och stranden. Den missfärgar vattnet och luktar avlopp, det kändes inte som ett särskilt badvänligt alternativ längre.

På andra sidan Costambar, i öst, har nu den nya kryssningshamnen Taino Cove öppnat upp. 

Det kommer kryssare så gott som dagligen, ibland står det två båtar bredvid varandra där vid piren. Nästa vecka ska bjässen Oasis of the Seas lägga till, byggd i Åbo. 

Fotot är inget vidare, men så här bra ser vi fartygen från vår uteplats när de är precis i inloppet till hamnen. När de lägger ut på kvällstid får de tusentals lamporna dem att gnistra som diamanter, ibland i månens sken. Riktigt vackert är det, men ingen kamera kan mäta sig med det mänskliga ögat i sådana sammanhang.

När vi nu är inne på strandtemat; vi fick oss en riktig "beach Monday" för några veckor sen!

Det var det här gänget, Nicole o Mario och Jennifer, som frågade om vi ville hänga med. Det var flera år sen vi varit i Sosua, stranden hade blivit ommöblerad av en storm och var mycket bredare än tidigare. 

Vädret var underbart den dagen och vattnet lugnt och klart.

Smaskig plato del día (dagens lunch) från Miguel, som trots att han inte sett oss på många år hälsade oss med "Oh, los vikingos!" ;)

En härligt avkopplande minnesvärd dag...

När corona-läget var någorlunda under kontroll, och vi alla var vaccinerade, fick vi även en minnesvärd lunch hos Dora tillsammans med Arnolds och Mike & Andrenis. Man har ju nästan glömt bort hur man umgås live! Roligt så länge det varade, nu är smittspridningen i full gång med omicron-varianten och typ halva församlingen har insjuknat. Vissa har testat positivt för covid, andra har liknande symptom och tror sig ha en elakare flunsa. Oavsett vilket så är det smittsamt och rätt långdraget. Så nu är det försiktighet som gäller igen.

Vi hann med att bjuda hem Arnolds också, innan de påbörjade sina två veckor med pionjärskola. De hade med sig belgisk choklad..! Sådana vänner måste man värna om 😜

Jag gjorde ett försök att så lite sallad och penséer trots att datumet på fröpåsarna hade gått ut. Så småningom sprack det upp lite här och där, och även om jag ganska snabbt insåg att det inte var det jag väntat mig så ville jag se vad det skulle bli. Ända tills jag insåg att jag höll på att odla ogräs...

Nu har jag köpt nya frön och börjat om från början, denna gång med basilika och koriander! 

Förra månaden miste vi en äldste när Benito & Celinne flyttade till Sverige. Det är en ganska märkbar förändring, även om det nog har varit extra mycket äldste-grejs på gång de senaste veckorna. Men vi hoppas att Trevor ska komma in i rullorna och språket snabbt här, och vi hoppas på detsamma för Benitos del i Skellefteå. Det har förstås även varit trevligt att ha någon i församlingen att kunna prata svenska med, ta promenader med, och beklaga sig över allt som e galet med den här holmen tillsammans med... 😛

Om vi nu ändå tänkt vara lite nostalgiska... Idag är det 10 år sedan vi hade vårt första möte i denna Rikets sal. Så fin den var när den var ny!

Före utbyggnaden hade vi bara denna lilla skolåda för mötena, så skillnaden var enorm när vi fick en vettig sal. Tillväxten lät inte vänta på sig heller.

Den fyllde sitt syfte under många år, inrymmer många minnen, men numera är den nån slags skola... Jag har inte varit ner till Javillar på länge, så jag har inte sett hur det ser ut, men jag tror nog att det känns i hjärtat för alla oss som var med i begynnelsen. Och tack o lov för Zoom! 

Nu har vi nystädat hemma, vi har ätit go´middag med en skvätt vin till, och Barnabas har lagt sig till ro på sin fleecefilt i fotändan av sängen. Så nu ska jag ta min fleecefilt (vintersäsong som sagt) och så ska vi se en film denna lugna fredagskväll!

PS: På tal om vinter; häromdagen mättes -1C uppe i Constanza! 😨