Skärmtid varvad med live-event

 Ja hörni, här sitter jag och sippar på en Cubalibre medan jag försöker påminna mig vad vi haft för oss den senaste tiden. Den riktigt senaste tiden, denna vecka, har vi haft kretsvecka. Det har inneburit mycket strålningsbehandling, som Joel uttryckte det. Mycket skärmtid med andra ord. Det kräver sitt, och då kan det kännas rätt skönt när det blir söndag kväll...

Joel har haft en vecka här tidigare med ännu mera strålning. Han hade ju äldstekurs i november. Utöver det hade vi kretssammankomst via JW Stream Studio. 

Det gick väl över förväntan med tanke på problematiken med dåligt internet mm. Inte supersmidigt men det funkade helt ok för oss i alla fall. Vissa av vännerna hade för dålig uppkoppling, och då missar de ju de lokala brödernas tal. Dock finns det förinspelade programmet som en plan b.

Maribel, som jag studerar med, kom på besök en eftermiddag. Det var sååå länge sen vi setts "på riktigt", och eftersom vi studerar via whatsappsamtal ses vi inte ens elektroniskt. Hon är oftast med på helgmötena, och gillar att svara under vakttornsstudiet, men hon har aldrig på kameran på Zoom. Så det var mysigt att få träffas en stund.

Annat vi fått göra live; vi var med på ett bröllop! Brudparet, Armando o Katerine, är i vår församling, och jag har fått studera ut bok nr 2 med henne och hennes syster Carolina när de flyttade över från en grannförsamling för flera år sen. De var redan döpta då, och har vuxit upp till vackra damer sedan dess.

Vigsel utomhus, när man kan räkna med soligt väder...

Skådebrödet 😆 En tårta bara för syns skull, men den var ju i alla fall vacker.

Vi hade försökt snofsa till oss lite vi också, för en gångs skull. Det var första gången sedan mars ifjol som jag hade på mig högklackat! 😅

Vår nye vän Trevor kom hit för att göra en säng. Här i garaget/verkstaden finns en del maskiner som vår snälla hyresvärd låter oss använda, så det tog inte särskilt länge att snickra ihop en enkel sängstomme.

Vi som inte bott i Haiti hela vårt vuxna liv valde att beställa en säng från Ikea istället... 

Det tog förmodligen lika länge att få ihop den 😂 Men det är ett pusslande som vi båda tycker är ganska trevligt.

Vi skaffade matchande sängbord också.

Och så behövde vi en ny byrå. Allt det gamla åkte ut, för det gick inte att bli av med termiterna. Annars trivdes jag bra med våra möbler, men det blev ohållbart. Så det blev den första större investeringen denna säsong.

Den nästföljande lät inte vänta på sig, dyrare och mindre skoj än Ikea. Vi behövde nämligen vår vana trogen åka ner till Santo Domingo för att förnya vårt uppehållstillstånd. Denna gång var vi dessutom tvungna att betala förseningsavgifter också, för att det gamla gått ut i maj. Det gick inte att förnya på förhand, innan vi åkte till Finland, och i slutet av maj var vi ju redan där. Men nu är det avklarat!

På hemvägen åt vi lunch-middag på en lite roligare restaurang, som för att fira att vi tagit oss igenom eländet för ett år igen. 

Vi höll på att åka på ännu en utgift i liknande storlek under samma månad. Kylskåpet började nämligen bråka. Det är hyfsat stressande när det börjar tina i frysen och kylvarorna sakteliga värms upp, speciellt när man storhandlar varannan vecka och precis har bunkrat upp. Frågan var om det är värt att försöka reparera en 12 år gammal kyl o frys i som tuffat på i det här klimatet. Men vi fick tips om en broder som jobbat som reparatör och han tyckte att det var det minsann, speciellt som nya blivit så dyra. Han kom och tog sig en titt, hittade den del som slutat fungera (som hade med självavfrostningen att göra), tog med sig Joel på MC:n och åkte in till stan för att köpa en ny sådan del. Mojängen gick på 8,50 € och brodern ville ha 13 € för jobbet (tog väl sisådär 2h plus allt körande av och an). Så ja, det var helt klart värt att reparera. Nu hoppas vi att den snällt fortsätter att gå ett bra tag igen.

Andie (Trevors fru) gör egen sushi och gav oss smakprov, mycket gott! 😋 Det är något som hon ska få lära oss att göra! Vi har fått testa haitisk mat också, som förvånansvärt nog skiljer sig massor från dominikansk mat i smaken trots att det ser ganska lika ut.

När vi nu är inne på Arnolds... Trevor och Joel for en tisdagskväll för att hjälpa till som nattvakter på ett RS-bygge. De behövde åka redan kl. 18 för det tog nästan 2 h att köra dit, så de var uppkopplade på mötet i bilen.

Någon tyckte det var konstigt att matte var ensam hemma, så han ställde upp och fyllde den tomma stolen (skulle aldrig hända annars!) Sen sov han tätt intill mig under natten också, min lilla Tröstens son 😻

Den andra gör sig bättre som prydnad 😜

På onsdag ska de första kryssningsfartygen glida in här i hamnen mellan Costambar och stan. Vi hoppas kunna gå ner till udden och kika på spektaklet.

Ömsom regn, ömsom förgylld tillvaro, inte helt sällan samtidigt. Det är en ganska bra beskrivning av livet i Dominikanska. Eller kanske av livet i allmänhet i dessa tider, vad vet jag...

PS: För att nu inte oroa någon i onödan; vi klarar oss bara fint ekonomiskt, gracias a Jehová 😉