Nu nollar vi!

Månadsskiftet augusti-september för alltid med sig lite blandade känslor. Dels går sommaren över i höst, men det märker vi ju inte mycket av här. Det gamla tjänsteåret byts ut mot ett nytt, på både gott och ont. Vi börjar från noll igen med 840 nya timmar framför oss, även om jag inte har några som helst förhoppningar om att nå det målet under dessa förutsättningar. Samtidigt är det lite sporrande att få nolla och ta ny fart med nya mål.

Under de sista veckorna förra tjänsteåret hann vi med ett och annat som var skönt att få bortgjort. Till exempel tog vi Simba till veterinären för kastrering och vaccination. När jag satte in buren i operationsrummet och gick därifrån började han jama alldeles hjärtskärande, stackarn. Och när vi fick hem honom var han fortfarande halvt nersövd, men gjorde envetna försök att ställa sig upp och gå. Barnabas, tröstens son, var snabbt på plats för att ta hand om lillebror 🥰

Skönt att ha fått det överstökat!

Vi kände ett behov av att få komma iväg en sväng, och få ha en riktig semesterdag. Omar och Tatiana var också på hugget och vi for tillsammans till Playa Viejo Oscar, ett av våra absoluta favoritställen! 

Det är en privat liten palmstrand som är ett paradis i miniatyr. När vi kom dit var det alldeles lugnt, man hörde fågelkvitter och luften var full av fjärilar. Vattnet var klart och lagom varmt, och vi försökte bara ta in allt det underbara 😍

Vi invigde dagen med en skumpa och croissants och hade med annat smått och gott till lunch lite senare.

Tyvärr har folk börjat hitta till denna lilla pärla, så fler bilar dök upp allteftersom. De som kom var tack o lov inte särskilt stökiga eller högljudda, men inget går upp emot att få vara helt för sig själv.

Så kom sista delen av årets regionala sammankomstprogram ...

Jag hade sett till att få en traditionell dominikansk dress uppsydd för de specialsammankomster som var planerade både i Helsingfors och här i Santo Domingo. Det är inte alltid bra att vara ute i god tid 🤪

Vi gjorde en liten improviserad fotosession för att få nåt minne från årets hemmankomst.

Det blir intressant att se om jag får någon användning för den överhuvudtaget 😏

Nu i veckan fick vi ett efterlängtat paket ... från Luleå!

Goa, fina Hanna, som jag aldrig ens träffat personligen, ville skicka några förnödenheter till oss. Paketet postades till Spanien, till Hannas fd svärmor som skulle flyga hit. Men posten var inte snabb, och Denny hann åka innan paketet kommit fram. Sen blev det krångel med att hämta ut paketet, eftersom det var adresserat till Denny. Men t o m det löste sig, och paketet postades ännu en gång, hit till DR. Det gick förvånansvärt nog snabbare 😏 Så i onsdags skulle Denny hursomhelst in till Puerto Plata, vi bestämde träff och jag fick mina grejer 😍 Nu har jag en ny kalender, en riktig lifesaver för detta nya tjänsteår. Kan bara säga tusen tack till Hanna o Co! 🙏🏼😌💖

Jag hittade den här bilden från december 2012 ... Nu i september har Diurka nått en ny andlig milstolpe, sitt mål att bli reguljär pionjär ☺️ Hon är fortfarande i San Marcos församling, men vi ska försöka bjuda med varandra på studier nu när gränserna är mer utsuddade och nästan all tjänst sker online.

Nästa vecka fyller denna blogg 10 år!!! Det är helt galet!

Den som vill skriva en kommentar om nåt inlägg som varit särskilt uppskattat får hemskt gärna göra det. 

Sen tuffar vi vidare och ser hur länge vi orkar hålla på 😅

Kramar till er alla som motiverat oss att fortsätta 🤗❤️