Vårt konstigaste tjänsteår hittills går mot sitt slut...

 Idag är det ett år sen vi lämnade Finland senast. Jag stressade redan då över att vi fått en så krånglig returresa, den i maj i år. Lite visste vi då hur behändig den resan skulle te sig jämfört med hur allting visade sig bli. Om det inte löns att oroa sig för morgondagen så löns det definitivt inte att oroa sig för nästa år! Det är väl något som 2020 har lärt oss, att långsiktig planering inte går att räkna med längre. Och med långsiktig planering menar jag allt som är mer än en vecka bort 😜

Vi har hunnit med lite happening sen jag skrev senast. Stormen Isaias brakade in över ön i slutet av juli, ovanligt tidigt för orkansäsongen. Jag vet inte om det var för att den klassades som storm och inte orkan, men den följde inga normala mönster för stormar och DR. Den vek inte av åt norr eller söder pga bergen mitt på ön, den kom rakt över. Vindstyrkorna var inte ovanligt höga, men i kombination med regnet ställde de till problem ändå.

Regnet slog rakt mot våra fönster och dörrar och fick vatten att börja sippra in nertill. Joel stängde till med de orkanskyddsdörrar Arnaud har gjort, och de avhjälpte problemet vid glasdörrarna. Men vid ytterdörren rann det in vatten undertill. Vi satte ett badlakan vid springan och bytte till ett annat för att vrida ur det första. Så fick vi hålla på en bra stund. Två fulla hinkar blev det 💦 Men tur i oturen att vi var här och upptäckte problemet, annars hade vi haft två ämbar vatten ut över vardagsrumsgolvet..!

Värre blev det för grannarna bredvid, Scott o Michele. Deras ena glasdörr gick sönder och lämnade glassplitter över hela golvet. Dessutom regnade det in förstås. Joel o Arnaud ryckte ut med en skiva som bommade för som en tillfällig lösning. 

Nästan alla avokadokartar trillade ner i blåsten. Så det blev inte mycket till skörd från husets trädgård i år. Bananplantan med en stor grön klase bröts också. Men tack o lov går det att använda bananerna fast de är gröna 😋

Det finns mäktiga krafter i naturen. Oftast när de släpps lös konkurrerar de ut de mänskligt styrda krafterna, som elektriciteten. I samband med stormen var vi utan el 26h i sträck, det längsta avbrottet på länge. Men tack vare inversoren klarade vi oss förhållandevis bra, vi kopplade in kyl o frys på den en timme mitt i för att klara matvarorna. 

Veckan efter stormen hade vi vår första bröllopsdag här på ön. Tyvärr kunde vi under rådande omständigheter inte fira tillsammans med vännerna i församlingen. Men det blev en härlig dag ändå 😎 Först gick vi ner till stranden under de lugna fm-timmarna med Scott o Michele.

Vi åt croissanter och drack sangria och njöt i fulla drag. Det var så trevligt att vi helt missbedömde tiden och var ute i solen alldeles för länge 🙈

Det kom överraskningar både från när och fjärran 😯🤩

Sådan omtanke värmer 🥰

Ännu igår kom en oväntad försenad present 🎁🙉

  På kvällen blev det 3-rätters som vi bjöd Arnaud o Ingrid på uppe hos dem på deras stora balkong-terrass. Riktigt trevligt och väldigt gott! Joel hittade kallrökt lax till superpris senast vi handlade, den blev till en slags skagenröra 🤤🍾🥳

Barnabas har länge haft ”sin” stol på altanen. Nu har även Simba fått en egen. Där brukar de ligga och se ut över ägorna när vi går och lägger oss 😻

Trots allt som gått galet i år så har vi haft den lugnaste sommaren på läääänge. Och det har varit skönt! Eftersom vi kör ett lite speciellt upplägg på tjänsteåret med tanke på sommarjobb så har det gått bra att klara timkravet trots/tack vare omständigheterna. Timkravet som inte längre är ett krav. Hur vi ska tänka och lägga upp schemat för det nya tjänsteåret är lite oklart än, vi är inne i semester-feelingen ännu ett par veckor 😎

Men vi avslutar detta tjänsteår på samma ställe som det förra, och var vi kommer att befinna oss vid den här tiden nästa år löns det knappast att spekulera i 😏

Förresten, jag har märkt att det kan vara svårt att lägga upp kommentarer från vissa webbläsare, ex Safari. Chrome verkar fungera bättre, säkert någon annan också. Bara som ett tips 😉