Las Cuevas del Gallo

 Här kommer några bilder från vår utflykt uppe i El Cupey!

Vi tog oss fram längs kostigar som varit bara lera men sedan torkat upp, så man fick kolla ordentligt var man satte fötterna.

Mateo, en broder i vår församling, var vår guide. Han växte upp i de här omgivningarna och känner till alla detaljer i området, inklusive vartenda fruktträd som han klättrade upp i. 

Sound of Music a la Dominicana 😆

Framme vid stora öppningen, där en bäck rinner igenom klippan

Det fanns många utrymmen att utforska, på olika höjder. 

Mateo ville definitivt att vi skulle följa med in igenom en kolsvart spricka till en annan grotta. Väl därinne med bara mobilernas ficklampor att lysa med triggade vi igång hundratals fladdermöss som lät som en gigantisk fläkt ovanför våra huvuden. Var vi än lyste kröp det kackerlackor och andra baggar, och jag är rätt säker på att Mateo var den enda som njöt av den situationen.

Förutom Mateo och hans fru Magdalena kom Jefry med oss från Javillar. Uppe vid Mateos föräldrar hakade hans två syskonbarn på, och hunden Mancha skulle envist följa med!

Här stannade vi till innan vi började traska tillbaka igen. Mateo var den enda som tog sig ett dopp, för han ville hitta flodkrabbor. Hans dykande förblev resultatlöst.

Smått och gott från naturen:

Higueros, kan bli stora som vattenmeloner men är inget man äter. Däremot går de att kapa itu, skrapa ur och torka för att använda som t ex skålar. De mindre kan man göra maracas av, ett slags rytminstrument vanligt inom latinamerikansk musik.

Så här växer pitahaya, eller drakfrukt. Fast de såg vi inte vilt i naturen utan hos Mateos föräldrar.

Ett litet fågelbo med två små ägg i.

Naranja agria, eller surapelsin. Går att göra juice på om man sötar den, men används ofta till att göra vinäger eller till att tvätta och möra kött.

Kokosäpple kallas den lilla kärnan för, och den var verkligen till konsistensen som ett äpple men med kokossmak. De kan vara mycket större också, men Mateo sa att de mindre är godare.

Dekorativa blad längs vägen.

På väg tillbaka när solen börjat sjunka.

Vyer över bergen.

De här var några av de frukter vi fick med oss hem. De första tre är olika citrusvarianter och den sista kallas nispero. Den är väldigt söt, med lite persikoliknande fruktkött. Nåt annat vi smakade var palmhjärta. Vi skojade om att vi vill ha med oss Mateo om vi ska "fly till bergen", för han kan ta sig fram och vet vad man kan äta 😅 

Här fick vi även dagens fotograf med på ett hörn 😉

Vi hade planerat för den här vandringen ett bra tag, men i sista minuten kunde ingen av de som har bil. Jag nämnde våra planer för Rosa dagen innan när vi var i tjänsten, och att vi var osäkra på om det skulle bli av. På fredag morgon, när vi redan avblåst det hela eftersom vi inte hade någon bil, hörde Rosa av sig och sa att vi kunde få låna Bruce's bil om vi behövde. Vi kollade med Mateo om det skulle gå att fara upp på eftermiddagen i stället för på morgonen som det var tänkt, och han sa att det var ok. 

Så då blev det av i alla fall, och vi hann tillbaka innan solnedgången. Det slog mig igen hur sanna orden i Mark. 10: 29, 30 är. Vi har våra "mammor o pappor" här som tar hand om oss på alla möjliga sätt, t o m lånar ut bilen när de tycker att vi behöver komma oss iväg på utflykt! 🙏💖