Att försöka komma igång igen...

 Efter en sommar i Finland känner vi oss alltid lite ringrostiga när vi kommer hit igen. Men nu har vi dessutom varit borta från våra tjänsterutiner i 2,5 år pga pandemin. Lite är det som med det här att ha lärt sig cykla, man minns hur man ska göra. Däremot kan man ha tappat konditionen... Att knalla iväg ner till Javillar på morgonen, sen knata runt på distriktet, och så närmare lunchtid strosa hemåt igen - det är ett ganska säkert recept på huvudvärk för mig i den här värmen. Kroppen har glömt bort hur man fungerar aktivt i tropiskt klimat, och rätt många dagar har det stått på min väderapp att temperaturen "känns som" +40C. Jag försöker dricka vatten, pausa ofta och använda mitt paraply för att hålla mig undan den gassande solen, men det tar ett tag att komma in i det här igen. Turligt nog går vi ju också mot svalare tider även här.

En liten paus i skuggan nere vid stranden i Cofresi.

Tack o lov har vi Jennifer i vår församling nu, som bor ganska nära oss och har bil, och som dessutom är väldigt aktiv i tjänsten. Hon frågar alltid om vi vill åka med till möte för tjänst, och det sparar in på en hel del energi 😅

Min nya lilla tjänstekamrat som jag var så glad över att vi skulle få på spanska. Men nu använder vi ju bara mobilerna hela tiden...😶

Möte för tjänst hemma hos oss på söndagarna när vi går med tjänstegrupperna. Vi har haft söndagar med både 16 och 18 pers, väl understött!

Jennifer, Priscilla, jag och Sylwia. Jag fick samarbeta med besökande Priscilla den morgonen, och hon och hennes man (från USA, ursprungligen Puerto Rico) tjänade som specialpionjärer här i DR redan på 70-talet! Det var intressant att höra lite om deras erfarenheter från den tiden.

Samma morgon tog jag den här bilden i Javillar. Denna kvinna gör någon slags söt grötaktig massa som hon sedan säljer på gatan på eftermiddagen. Det är bara fantasin som sätter gränser...

På onsdagarna går vi ute i Maimón, på landet. Jag gillar dessa blommande träd, Flamboyan, men de flesta har blommat ut vid det här laget. Så jag ville passa på att fota detta.

Avokadosäsongen däremot är i full gång! Vänner som har egna träd förser oss med fler än vi hinner äta upp, i alla storlekar och former. Simba kommer alltid och sitter med vid bordsändan och förväntar sig att få lite avokado han också, knaskatten. Rå kyckling förstår han sig inte på, men avokado... 

När vi nu är inne på Simba... Jag rådfrågade veterinären och hon misstänkte att hans slickande kunde bero på skabb, som tydligen har förekommit här i området i sommar. Vi köpte en ampull som skulle droppas i nacken, något som vi gjort många gånger tidigare på Simba också. Samma kväll höll Joel fast honom och jag försökte få till en liten bena så att dropparna skulle nå huden. Simba ålade sig och skrek för full hals som om vi höll på att ta livet av honom, en riktig drama-queen 😾 Barnabas som var ute kom rusande till glasdörren och började ängsligt jama han också, för han trodde säkert att vi var på väg att slakta hans bror. Ack dessa två... 🙈 Nu en vecka senare är Simba aningen bättre, men vi är fortfarande inte säkra på att det var rätt lösning. Idag har han slickat upp ett nytt sår på ena sidan, inte kul. Åtminstone sover och äter han som han ska, men vi skulle förstås vilja komma tillrätta med problemet. 

Vi har fått upp våra nya finska gardiner med björkar och tallar på, en bröllopsdagspresent från Elina o Henke 😍 Jag har inte kommit mig för att fålla upp dem än, utan bara gjort knutar, men nu vet jag inte ens om jag ska kapa av dem eller låta dem vara som de är... Ack alla dessa beslut som ska fattas 😆

I samband med vår tjänst i Maimón har vi bl a kunnat köpa stekost rakt från tillverkaren (vår broder Minaya är förman där). Så här blev det mangú (mos på kokta gröna bananer), stekost, picklad lök och avokado till lunch 😋

En annan onsdag köpte vi obehandlad komjölk rakt från mjölkbonden, åh så mycket godare än den eländiga UHT-mjölken! Vi kokade den själva innan användning. Sen gjorde Joel risgrynsgröt på en del, och jag testade att göra yoghurt bara genom att använda en klick befintlig yoghurt, och det funkade riktigt bra. Nu vet vi 😉

Michael, Eboni o Levi kom på besök för ett par veckor sen. De har installerat sig i sin gamla lägenhet i Villa Isabela och anpassat sig bättre än de förväntat. Det är annorlunda nu när de har en 3,5-åring att ta hand om, men han är formbar.

Levi älskade att busa i vattnet med "tio Joel", och jag tror Joel njöt nästan lika mycket han också

Vid infarten till Javillar har det öppnat ett nytt ställe för snabbmat, en lite onödig frestelse när man är hungrig och på väg hem från tjänsten. Det här fick vi för knappa 3€, och med avokado till så räckte det som lunch till oss båda. Så det är inget hemmansköp, men ändå inget vi ska låta bli till en (o)vana.

Joels morgonpromenader har däremot blivit till en nyttig vana, och han passar på att fota de olika soluppgångarna han får njuta av.

Den som tittar noga ser kryssningsfartyget på väg in i hamn...

Jag är inte den som är uppe i gryningen, men jag tar gärna en promenad när solen är på väg ner i stället. Dessutom har vi skaffat gymkort här alldeles intill, och försöker gå dit 2ggr/vecka. Jag behöver det för rygg och nacke, och att slippa nackont är en ganska bra motivation. Vi hoppas vi ska orka hålla igång den rutinen.

Trevor o Andie är tillbaka vill jag också nämna. De har haft en lite tung uppstart efter en ganska tung sommar i Kanada, men de är tuffa så de kommer nog igång igen så småningom 💪😇

Idag hade vi en välbehövlig pasarato med församlingen, för första gången efter pandemin. Alla bidrog med något till lunchen, typ knytkalas, sen fanns det domino och andra spel, och så skulle det förstås dansas! Merengue, bachata och en uppspelt stämning - det var ett steg mot att komma tillbaka till det vi hade innan pandemin!

Men nog blir det skönt med en (någorlunda) ledig måndag imorgon..!