Hålligång

En inflyttningsfest, Gearys på lunch, en avskedsfest, talaren med fru på middag, välkomstfest och en bröllopsfest. Det har vi klämt in i dagordningen sen senast. Och då har vi även varit borta från stan i två dagar, plus att jag dragits med en envis förkylning den senaste veckan. Men om vi skulle börja med det vardagliga; tjänsten och studierna.

För mig har det blivit en nästintill omöjlig ekvation att få in alla återbesök och studier varje vecka, men jag försöker så gott det går. De jag inte hinner med en vecka får prioritet nästa vecka. Joel kör ett annat system. Han besökte Diego, en kille med haitiska föräldrar som växt upp här, en tisdag och avtalade om studium. Nästa besök blev onsdag, och på frågan "när kan vi fortsätta?" svarade Diego "imorgon". Följande vecka följde samma mönster, så på två veckor har de nu studerat 6 gånger.

I fredags när Michael o Eboni behövde åka ner till Santo Domingo för sitt uppehållstillstånd passade vi på att följa med och göra en liten semestertripp av det hela. Efter timmar av köande på olika institutioner for vi till den "svenska ambassaden" för lunch - IKEA! :)

Där kan man sitta och äta sina köttbullar och låtsas att man är i Haparanda, eller i Sundsvall, för det finns knappt nånting som avsöljar att man inte befinner sig i Sverige! Rätt befriande känsla faktiskt ;)

Sen drömde vi vidare om ett välkomponerat och praktiskt Ikea-kök...

...eller sovrum...

 

Vi blir alldeles till oss när vi får vara i nåt slags civilisation en stund, frossa i allt som erbjuds. Men vi pratade om det alla fyra sen, vilken befrielse det är att inte behöva leva mitt i allt det där! Reklam, vårens nya mode, inredningstrender hit och dit - det finns liksom inte på kartan här i vår del av verkligheten. Vi kliver ut ur vår bubbla för en stund, går runt på Ikea och imponeras av allt man kan skaffa sig, men sen säger vi:

(Givetvis följde lite smått o gott med oss hem ;))

Senare på kvällen tog vi med oss Michael o Eboni till Pat'e Palo...

Restaurangen som funnits sen 1505!

Maten håller alltid hög klass.

Alla var nöjda och belåtna :)

Sen strosade vi runt litegrann i Colonial Zone, och njöt av kulturupplevelser som inte förekommer här uppe på nordkusten.

Dag 2 unnade vi oss en rejäl frukost, och sen började vi sakteliga dra oss hemåt. Eboni ville stanna till på Carrefour...

...en mycket välsorterad supermarket! Det visade sig bli välsignat, för där hittade vi äntligen en...

...nej, det där var Ikeas variant...en...

...dammsugare!!! Vi har letat sen i september, de finns ingenstans på denna ö, och nätshoppingen fungerar inte heller som man önskar. Så det var verkligen säsongens inköp! :)

För de som aldrig har behövt utsättas för det; städningen här i DR med sopborste och skurmopp är nog med på topp-5-listan över saker som får mig på dåligt humör! Men de humörsabbare som vi kan undvika med en rimlig åtgärd, de undviker vi. Först slapp vi segt internet, och nu sopborsten! Pengar kan visst ge en viss form av lycka ;P

 

Eftersom min förkylning inte medfört någon feber så har jag hållit igång och pressat på, "envisare än en lusig gris" som jag fått höra tidigare ;) Men imorse kom vettet ikapp envisheten och jag bestämde mig för att stanna hemma från lanttjänsten...

Vännerna har längtat efter sin campo-dag!

Trots kallfronter med regn den senaste tiden fick de riktigt soligt väder.

Joels samarbete passade på att vila under lunchpausen.

Förutom den trevliga samvaron med vännerna så träffade man många intresserade, och det här gällde distrikt som sällan bearbetas. Så med en större insats och hjälpen från Javillars församling vet nu de lokala vittnena vilka de ska satsa på. Joel berättade t.ex. att en kvinna han träffade blev alldeles tårögd över att bli erbjuden ett bibelstudium. Sånt hör inte riktigt till det vardagliga.

När Joel kom tillbaka från landet och jag hade vilat upp mig lite så for vi till den lilla bröllopsfesten. Pedro, som Joel studerar Bibeln med, och hans sambo har nu legaliserat sitt förhållande. Släkt och vänner bjöds på Sancocho :)

Min förhoppning är att en sovmorgon till ska kunna sätta punkt för den här förkylningen, för nu till veckan får vi besök. Faktiskt den första från Joels släkt som kommer och hälsar på... hans brorsdotter Denice. Blir skoj. Och sen drar kampanjen igång och så rullar det på, svårt att hinna ha tråkigt! ;)