Det är tur att man inga barn har, när ens cirklar rubbas så här pass av en sjuk katt! Först höll han på att kräkas titt som tätt, och minsta lilla rörelse under natten väckte mig. Han var så försvagad att han inte ens orkade stå på benen, men matte höll upp honom så att han slapp kräkas på bädden där han låg. Sen var det att torka upp och försöka sova en stund tills nästa omgång...
När det äntligen stabiliserade sig var det kisseriet som inte funkade. Ciro vankade av och an mellan bädden och kattlådan, inget kom ut. Till sist orkade han väl inte gå fram och tillbaka, utan löste det så här:
Jämförbart med när en magsjuk ligger på badrumsgolvet antar jag...
Varje morgon skulle det injiceras antibiotika, och efter ett par dagar började Ciro äntligen bli bättre. Efter en vecka med injektioner har vi idag fått övergå till tablettform, men han är inte lättlurad när man försöker begrava piller i maten! Och vi har två veckors behandling framför oss, två gånger per dag, så vi får hoppas att vi hittar ett behändigt sätt att lösa det hela på.
Det var såå skönt att äntligen se honom må bättre!!
Tror nog att han förbrukat några av sina extra liv i processen..! Men när han kommer och spinnande trycker sin nos mot min näsa som för att uppskattande säga "Tack matte", då vet jag att det varit mödan värd. <3
I fredags blev vi utbjudna på lyxig restaurang av Rosa o Bruce.
Joel åt en seafood pasta...
...men chokladmoussen var nog pricken över i:et
Så ena dagen sitter man där på en fancy restaurang och smaskar, och nästa knallar man runt i Javillar och påminns om den krassa verkligheten för de flesta människor i denna orättvisa värld. En av dem är Águeda som jag studerar Bibeln med och som jag skrivit lite om tidigare. Hon som jobbade för 1€/h. Nu har hon inte ens det jobbet längre. Så för att kunna sätta fram mat på bordet åt sina tre barn åtminstone en gång per dag har hon minimerat kostnaderna. I stället för att betala motsvarande 70€/mån i hyra för ett rätt drägligt hus har hon byggt sitt eget. Jag vet, det låter inte logiskt för oss västerlänningar. Men det egna huset ser ut så här:
Hon fick ta virke gratis från ett hus som revs, och har slagit upp vad som mest påminner om barnens träkojor hemma. Fast lite större.
Det här sovrummet ska hon dela med sin 16-åriga son och två yngre döttrar. Öppningen i bakväggen är till badrummet. Hon har fått till ett gjutet golv, vissa får nöja sig med stampat jordgolv. Och nu slipper hon betala hyra, så hon är nöjd och glad. Initiativrik och hårt arbetande. Tar itu med livets utmaningar med ett leende på läpparna. Om jag lyckas ta mig igenom den stora vedermödan med hälften av hennes optimism är jag mer än nöjd!!
I lördags fick jag en trevlig pratstund på stranden tillsammans med Yohanny, min väninna från tiden i San Marcos. Sen kom hon till oss på middag och följde även med på vårt möte i Javillar.
Idag fick jag besök av Diurka och Wilka.
Wilka plaskade runt i poolen medans vi "tanter" babblade och drack kaffe. På söndag får vi träffas igen när det är dags för sammankomst! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar