lördag 5 november 2016

Om olyckor och sånt...

Skulle börja med att skriva hur skönt det är att ha ett fungerande internet, att kunna blogga när man vill... Då for elen! :P Livets ironi.

Nu är elen tillbaka och så även internet. Men vi kan väl spola tilbaka bandet (ett uttryck som dagens unga inte förstår ;P) till förra lördagen, när vi precis skulle packa ihop efter kärrvittnandet och fara hemåt. Då fick vi veta att en av våra unga bröder varit i en olycka och förts till sjukhuset. Ambioris hämtade genast upp Joel för att fara och se hur det stod till.

Här har vi då DR i ett nötskal: Ynglingen kör MC längs den rejält trafikerade huvudgatan i stan, någon har parkerat sin bil vid vägkanten (vilket högst antagligen är olagligt på en huvudled även i detta land), ynglingen kör om en bil på höger sida (vi har högertrafik även här..!) och hinner inte upptäcka den parkerade bilen förrän han kör rakt in i den. Utan hjälm. Även det olagligt. 

Ambioris och Joel kommer till sjukhuset där den blåslagne ynglingen timmar efter det inträffade fortfarande väntar på vård. Har han inre blödningar i huvudet eller nån annanstans? Hur illa demolerad är axeln? Ingen som vet, men armen börjar svälla. Så för att få någon form av hjälp måste han till en klinik, trots att han inte har någon försäkring som täcker kostnaderna... Ambulanstransport? Nej då, han måste tryckas in i Ambioris lilla Toyota årsmodell -89... (inget ont om gamla Toyotas, just sayin'... :P)

Första kliniken där de krånglat in honom säger att de har problem med en röntgenapparat och skickar dem vidare till nästa klinik. Får in honom i bilen för andra gången. Blir inlagd på en annan klinik som menar att hans axel behöver opereras men att de inte gör någonting förrän de fått ett förskott på 25 000 pesos. En vanlig månadslön går på 10 000 pesos, så inget den desperata modern har i plånboken precis. En broder ställer upp och lånar ut pengarna och vården kan börja.

Men vänta, han borde visst ha en försäkring via sitt jobb! Då borde den betala vårdkostnaderna! Och vänta nu, han behövde aldrig opereras, de bara satte axeln på plats igen och gipsade handleden... Så vad hände med de 25 000 för operationen..?! Korruptionen inom sjukvården är total, och utan pengar får du sitta och dö på akuten utan att någon lyfter ett finger, jag överdriver inte. Vi hoppas innerligt att vi ska slippa undan allt vad sjukvård heter i detta land även i fortsättningen!!

Så här ser MC:n ut nu. Ironiskt nog, när någon dött är det olagligt att transportera kroppen privat. Då är det minsann ambulans som gäller. Personligen skulle jag föredra att få åka ambulans när jag fotfarande behöver det. När jag väl dragit mitt sista andetag funkar ju en skottkärra lika bra...

Nåväl, Yefri är hemma och återhämtar sig bra. Snart flänger han säkert runt på sin motorcykel i full fart och utan hjälm igen...

Jag måste bara inflika; Arcadia fick höra om olyckan när hon kom till mötet senare samma kväll, och hon blev väldigt berörd och sa att hon hade svårt att koncentrera sig för hon tänkte på de drabbade (det lät väldigt illa från början). När hon kom hem hade hon fortsatt att ge uttryck åt sin oro och ledsamhet så pass att hennes barn tyckte att hon skulle skärpa sig. "Du kan ju inte hålla på så där för nån som inte ens hör till familjen" tyckte de. "Men de är mina bröder och systrar!" svarade Arcadia bestämt. Dagen därpå for hon in till stan och hälsade på Yefri + anhöriga. Liten gumma med stort hjärta! <3

Över till något trevligare.

T.ex. en eftermiddagsstund på playan med Diurka... Vi hade mycket att prata om! 

Min Torenia! Ett s.k. impulsköp på La Sirena, men den piffar upp vardagen :)

Den vackra kaktusblomman vi såg på väg till möte för tjänst, som bara blommade i några timmar.

Duktiga lilla Ruth-Ester (till höger) som hade sin första uppgift i teokratiska skolan och gjorde det såå bra! Hennes pappa Manuel uppfostrar henne och två syskon till alldeles ensam sen mamman stack när barnen var små... Manuel studerar också och går på mötena men Ruth var först i familjen med att bli förkunnare. Pionjärämne!

Ja, egentligen finns det rätt mycket att skriva om när man börjar tänka tillbaka på veckan som gått. Men jag måste hinna med lite annat idag också, så jag avslutar med kockens projekt igår..

Pulled pork!

Avnjöts som hamburgare med dominikansk touch tillsammans med Celinne o Benito igårkväll!

Trevlig fortsättning på helgen alla godingar! <3



2 kommentarer:

  1. Och det var supergott kan jag inflika! :D Tack så jättemycket! Kram kram

    SvaraRadera
  2. Vi hoppas också att ni hålls på benen❣️<3Du har en bra poäng med skottkärran:) vi ber än mer om Jehovas beskydd för er<3

    SvaraRadera