Nästan framme!

Wi-fi i bussen, inte illa! ;)

En 4-timmarsnatt, och sen 24h resande på det. Ingen behöver avundas den biten. Det var skönt att ha hela resan på en bokning åtminstone, ända från Vasa. Tryggast så.

När vi kom till Santo Domingo var det ett evinnerligt köande innan man var igenom alla kontroller, de har moderniserat systemen och allt tog lång tid. Taxi-brodern hade väntat en timme på oss. Sen körde vi runt hela Zona Colonial för att hitta till hotellet; chaffören förlitade sig på google maps men blev utan batteri i telefonen... Proffsigt. När vi äntligen hittat rätt blev vi mottagna av en anställd som stod i telefon i ett privat samtal och bara viftade åt oss att vänta. Och vi hade ju ingen brådska att få duscha av oss och gå och lägga oss!! Inte gav han oss rätt wi-fi lösenord heller. Såå DR!

Vi hade både skriftligen och muntligt informerat hotellet om att vi ville äta frukosten kl 7. Hon som lagar frukost kom halv 8... Och inte fick vi några ägg och ingen frukt som tidigare, bara vitt bröd. Precis vad min flyg-mage behövde! :P

Taxin var beställd till 8. Han kom kvart över, och började med att fara och tanka! Om det är någon del av andens frukt man tvingas arbeta på här så är det väl tålamod! Men turligt nog hann vi med 9-bussen trots storstadstrafiken. Så nu sitter vi här...

Dagarna strax före, under och strax efter resan är påfrestande. Man ska nog undvika att fatta livsavgörande beslut just då, för då lämnar man troligen DR för att aldrig komma igen. Resten av året förstår vi varför vi valt det här livet, men inte just nu. Kanske det ändrar bara vi får träffa katterna... ;)

En trevlig grej under resan var ett par från Schweiz som vi pratade med under mellanlandningen i Punta Cana. Hon är dominikanska och de kom hit för 3 veckors semester. Vi fick berätta vad vi gör här och lämnade jw-visitkortet, och hon sa flera gånger att hon skulle gå in på sidan vid tillfälle. De gav oss schweizisk choklad också :) Jag lämnade ett visitkort till ett ungerskt par på flyget också. Lite smått o gott!