Mina andra återbesök

Med risk för att för evigt ha stämpeln "the crazy cat lady" kommer nu ett inlägg gällande fyrfotingarna i mitt liv. Precis som jag besöker vissa personer regelbundet, till exempel tidskriftsrutter varje månad, så gör jag också vissa andra regelbundna stopp...

Pepe hos Marigny. Vi har känt varandra sen han var en liten kattunge, och jag är förmodligen den enda som låter honom sitta i famnen. Så fort han hör min röst i huset kommer han kutandes, ibland från en sömndvala, för att placera sig i mitt knä och mysa en stund. Häromdagen stod jag utanför och pratade, varpå Pepe tog sats och hoppade upp och liksom slängde sig i mina armar. Tokiga kisse <3

Stora colmado-kissen. Han e så maffig, för att vara dominikansk katt ska väl tilläggas, ett miniatyrlejon. Han brukar ligga precis så här när vi passerar colmadon, och jag har förstås svårt att motstå impulsen att gå fram och klappa honom.

Whiskas-kissen, den stiligaste katten i Javillar! Också han håller till i en colmado. Han älskar att bli klappad och att få komma upp i famnen! Mitt gosande har observerats. Häromdagen kallade colmado-kvinnan på mig när jag gick förbi och pekade på en vägghylla, och gissa vem som hade placerat sig där bland chipspåsarna!? En annan dag mötte jag en pojke strax innan colmadon som sa: "Han är där nu, katten". När jag tittade in så tittade katten upp, ur en pappkartong på golvet :)

De förgyller tillvaron de små liven!

Sen måste jag också ta tillfället i akt och tillrättalägga ett misstag. MISStag, en riktig KATTAstrof :P Våran lilla Siri är uppenbarligen en Ciro i stället... Det kan ju tyckas rätt pinsamt att man inte upptäckt det på en flera månader gammal kattunge, men nu råkar det vara så att han inte har några bollar... Inte synliga i alla fall. Kanske slipper kastrera honom då ;P Mattes lilla pojke <3