Sur-surr

Jag blev på lite dåligt humör efter tjänsten i eftermiddags, när man gör alla tänkbara ansträngningar för sina studier och så behagar de inte ens vara på plats när man kommer... Så jag tror det lutar åt ett surt inlägg idag... Dags att skriva om Elisabet!

Det är inte Elisabet jag är sur på förresten; hon är en rar ensamstående mor i 25-årsåldern som jag studerar med. Men hennes jobbsituation ger mig utslag över hela kroppen!! (inte rent bokstavligt då men...) Hon jobbar på en restaurang/bar i stan, börjar kl 15 och slutar sällan före 2 eller 3 på natten. Hon har EN ledig dag per vecka, så enligt vårt sätt att räkna jobbar hon mer än heltid. Hur mycket tror ni att hon tjänar på det..? 3000 pesos (60€) per månad!! Av de pengarna går 100 pesos per dag bara i att ta sig till och från jobbet! Har hon tur lyckas hon skrapa ihop lite smått i dricks, men det ska delas mellan alla som jobbar där och alla är nog inte helt ärliga med vad de fått in i dricks heller...

Lagstadgad lön i detta land är 8000 pesos för en vanlig heltid, vilket uppenbarligen inte är något att skryta med men ska ge anställda en viss rättighet. Men när ingen bryr sig om att följa lagen, vad hjälper det!? Det finns en instans man kan vända sig till för att få hjälp, men i det här fallet är chefen/restaurangägaren en advokat... Lycka till med det klagomålet!

I början av december förklarade Elisabet att hon inte skulle kunna studera på 4 veckor, för chefen krävde att alla skulle avstå från sin (lagstadgade) lediga dag per vecka och dessutom jobba längre dagar mellan 15 dec och 15 jan. För det skulle han betala, hör och häpna, 200 pesos (4€) extra! Wohooo! Det räcker inte ens till de extra arbetsresorna. Får man känna sig lite desperat!? Och så svårt är det att få ett arbete här, att om Elisabet blir lite krånglig och vill att lagen ska tillämpas så är det bara att kicka henne och ta nästa i kön, som mer än gärna ställer upp för futtiga 3000/ månad...

Tänk så lätt det är att ta för givet att det finns fackavtal och att man får en avtalsenlig lön, och att den lönen faktiskt går att leva på. Och blir man orättvist behandlad finns det instanser att vända sig till för att få hjälp. Men tyvärr är det bara en utopi för de flesta världsinvånarna. Än så länge! "Låt ditt kungarike komma..!!!"

Det är väl samtidigt inte så förvånande att det är människorna här som är mottagliga för de goda nyheterna om en ny världsregering - de inser verkligen behovet av den, på alla områden i livet. Förutom vissa dagar då, när de har något annat för sig när de borde studera Bibeln..!! :P

Joel är förkyld och jag är gnällig. Låter som att vi skulle behöva ett litet avbrott i vardagen... (ler finurligt)...Jo, vi har planer för helgen. Nästa inlägg blir nog gladare, hoppas jag! Försökte åtminstone lätta upp texten med vackra blommor ;P Ska avsluta med några tjänstebilder för ett positivare intryck: