Tillbaka i hetluften

...i dubbel bemärkelse. Vi tar det från början:

Resan gick oförskämt bra. Vår vana trogen sov vi över i Uppsala, denna gång hos Sara o Pedro, och vi hade en mysig kväll tillsammans. Linda skjutsade oss både från o till Arlanda o innan vi visste ordet av var vi redan i Bryssel. Där fick vi vänta på incheck i en halv evighet, men till vår stora förvåning kom vi oss igenom med för mycket handbagage. Sweet! (ja, just "sweets" var väl en anledning till att väskorna vägde för mycket. Tack för chokladen Heléne!) Vi träffade vänner med samma livssituation som oss på planet, och det känns alltid lika peppande.

Värmen låg som ett täcke över flygplatsen, och vi insåg att de närmaste veckorna skulle bli svettiga. På 3 månader hinner kroppen ställa om sig, och nu tål vi inte värmen lika bra som i våras. Vi landade tidigare än väntat, så José Luis var inte där ännu. En taxichaufför erbjöd oss sin mobil, i sann dominikansk gästfri anda, så att vi skulle kunna ringa o höra var han var. Det kändes bra att bli påmind om fördelarna med det här landet, för nackdelarna känns oerhört påtagliga efter 3 månader i Sverige!

Vår gata har nästan grott igen, på tomten ovanför håller de på att bygga ett tvåvåningshus. Det dammar o bullrar dagarna i ända. Bori, grannen under oss, har flyttat till ett eget hus längre ner på gatan. Han har stängt av elen till sin lägenhet, å tråkigt nog är vattenpumpen kopplad till den vilket innebär att vi blir utan vatten när som helst. Vakthunden är också ett minne blott, så säkerheten är inte vad den har varit. Men vi är oändligt tacksamma mot de systrar som städat upp lägenheten åt oss innan vi kom, jag vet inte hur jag skulle ha orkat ta itu med allt damm!

Vännernas varma välkomnanden har betytt mycket för oss. Det påminner oss om varför vi är här och att vi alla tillhör ett världsvitt broderskap. Efter att ha gjort ärenden på tisdagen ville vi ut i tjänst på onsdagen. På eftermiddagen fick jag följa med Yohanny till några av de studier hon hållit igång åt mig under sommaren. Bl.a var vi till Kilssi, och jag hade med mig ett puzzel till min lilla chokladpojke Wilber. Han blev väldigt ivrig, så vi började med att lägga puzzel. First things first ;) På mötet senare på kvällen hälsades vi varmt välkomna av församlingen.

Igår var vi på kretsens pionjärmöte i Villa Gonzalez. Det beräknades att 236 skulle närvara, men vi blev många fler enligt José Luis. Vi fick ingen närvarosiffra, men vi var en stor och glad skara pionjärer som fick lyssna till ett sporrande program. Nästa veckoslut har vi vår kretssammankomst.

Vår unga syster Carolina hade sin första lediga lördag idag. Hon har gjort ändringar i sitt jobbschema, så nu jobbar hon "bara" måndag-fredag (8-18:30). Här innebär det att hon numera jobbar deltid (52,5h/v når inte upp till heltid...) Anledningen till hennes lediga helger är att hon ska kunna utöka sin tjänst, så hon var med i den glada skara som gick i gruppvittnande idag. Systrar som Carolina är verkliga föredömen när det gäller nit i tjänsten!

Imorgon ser vi fram emot ett nytt inslag i veckoschemat: tjänst i El Cupey från kl.13. Så först har vi vanlig tjänst med vår tjänstegrupp på förmiddagen, sen åker vi upp på berget för att leda studier. Den första söndagen vännerna åkte upp startades över 20 studier. På sikt hoppas man kunna bilda en grupp där uppe. "Skörden är stor..."

Svettiga klibbiga dammiga kramar!