Vi har haft några riktigt turbulenta veckor i församlingen, och det har varit mycket extrajobb för bröderna att ta hand om. Så kan det bli när det plötsligt pålyses att samordnaren inte längre är ett vittne. Och egentligen har ju sådant inte uppkommit så plötsligt, utan det har tyvärr gått trögt en längre tid och funnits mycket att reda upp i efterhand. Nu hoppas vi att det värsta är över och att vi kan få lite vind i seglen.
Tjänsterutinerna fortsätter ungefär som vanligt, med onsdagarna ute i Maimón.
Ibland måste man bara fascineras över färgerna
Tjänstegrupperna behövde göras om, och numera samlas vi nere i Javillar på söndagarna. Vännerna är duktiga på att understöda.
Javillar kan vara färgsprakande på sitt sätt, och åtminstone sätter våra entusiastiska, leende medarbetare färg på tillvaron!
Vidare på färgtemat; paprikaplantorna som tjejerna lämnade åt oss har gett skörd. Vackert röda blev de, om än rätt små...
Ibland behöver man koppla av efter en lång dag. Då kan man gå ner till stranden när solen är på väg ner...
...och ta en Banana Mama tillsammans med vänner 😋
I onsdags hade vi ett besök utöver det vanliga.
Goda vänner, f.d. grannar och pionjärkompisar, med flera gjorde ett kryssningsstopp här i Puerto Plata och vi fick en chans att visa dem litegrann av vårt liv.
Givetvis tog vi dem med in i Javillar, först för ett besök hos JD Leather, som gör alla möjliga kvalitetsprodukter i läder...
...och sen till Martín, som gör smycken i silver och larimar, dominikanskas blå sten.
Efter shoppingen gick färden vidare till Costambar och hem till oss för en uppfriskande drink.
Vi fick en chans att prata och "catcha up" en stund innan vi behövde fara mot stan...
...och den förbokade lunchen. Klassisk dominikansk mat blev det så klart; moro (ris med ärtor), ugnsgrillad kyckling, makaronisallad, arepitas de yuca och givetvis avokado.
Det gav oss möjlighet att sitta ner hela gänget tillsammans och ha det gött innan de behövde fara till båten igen. Kort och intensivt, men väldigt trevligt! 💕
"Min syster" Karin var den som hörde av sig och satte bollen i rullning, så tack för det!
Dagen därpå var det dags för kretsens pionjärmöte, om än bara med halva kretsen, men äntligen live efter så lång tid! Vi fick också träffa vårt nya kretspar för första gången, och hans tal var lättsamma och lockade fram många skratt. Vi är 249 pionjärer i kretsen (ca 120 var här i San Marcos rikets sal) och det är 26% av alla förkunnare, eller ett medeltal på 15 pionjärer per församling. Det blir intressant att se vad det blir av hela grejen här framöver, men vi fick åtminstone njuta av ett mycket trevligt och sporrande program tillsammans med nya och gamla vänner.
Mitt foto med Andie, där polackerna såg sin chans 😆
För en gångs skull fastnade Joel också på en bild, när Karla var i farten.
Imorgon kommer fortsättningen, sammankomstprogrammet, men det streamar vi här hemma. För att få till lite sammiskänsla har vi bjudit hem en del systrar som annars bara har sina mobiler att kolla på, men en efter en har de fått förhinder. Så vi får se hur det blir med vår Flygande Jakob till lunch och alltihopa, om vi får in ersättare i sista minuten eller... Annars vet vi vad vi kommer att äta de närmaste dagarna 😏
Och nu mina vänner, ska jag gå och se vad Joel har lagat till middag! 😋
