tisdag 15 oktober 2019

Lite från tjänsten

Det blev så mycket att hålla reda på i förra inlägget, (så går det när man väntar för länge mellan gångerna 🙃) så jag tänkte berätta lite från tjänsten här i ett separat inlägg.

Under förra månaden var ju inledningsförslaget om huruvida Gud bryr sig om oss. Här tror alla redan det, vilket förstås är helt korrekt. Men de flesta har ingen grund för att tro det. De har bara blivit itutade att det finns en Gud, att allt som sker är hans vilja, och säger man nåt emot honom kommer han förmodligen att straffa en. Inte så korrekt längre. Så innan jag ställde frågan påpekade jag hur det ser ut i världen, hur mycket problem och lidande det finns, och sen frågade jag om, med tanke på det, de tror att Gud bryr sig om oss. Och alla, verkligen alla(!), sa att givetvis gör han det! Ända tills plötsligt en morgon...

Vi blev inbjudna till en ung kvinna. Jag körde samma upplägg. ”...så med tanke på allt elände, tror du att Gud bryr sig om oss?” ”Näe” blev det spontana svaret. Det verkar ju inte så i alla fall, fortsatte hon. Och vi är då inte värda det heller med tanke på allt vi ställt till med.

Jag jublade inombords! Äntligen nån som kan tänka logiskt!! 😄 Nåja, utan att gå in på alla detaljer, men Natasha hade läst igenom hela Bibeln som 16-åring. Sen hade hon besökt många olika kyrkor men alltid blivit besviken på att de inte lever som de lär, och att de såg med förakt på henne som kom med tatueringar mm. Jag passade på att berätta vad vi lärt oss på mötet kvällen innan, om hur Jesus bemötte syndare i kontrast till hur de religiösa ledarna såg på dem, och hur vi måste anstränga oss för att ha samma syn som Jesus. Då kom följdfrågan: Var har ni era möten?

Jag hann besöka henne två gånger till, och vi startade i Goda nyheter-broschyren. Så i lördags när vi var i La Estancia för Joels föredrag, då fick jag ett meddelande av Natasha att hon skulle fara på mötet. Jag förklarade att jag inte kommer att vara på mötet i Javillar, men det hindrade henne inte. Det gjorde inte det faktum att hon hade feber heller 😳. Hon for på sitt första möte i alla fall. Imorgon om hon mår bättre hoppas jag på en fortsättning. 

Nu med denna månads presentation, om lidandet är ett straff från Gud, är folk lite mer osäkra på svaret. För å ena sidan är han ju kärlek och vill oss väl. Men å andra sidan är ”allt som sker hans vilja”, och många anser att han sänder prövningar för att se hur stark vår tro är, eller för att påminna oss om att han finns 🤨 Just snygga påminnelser. Tur att Jakob 1:13 förklarar så klart och tydligt. Och listan med återbesök som behöver göras växer för varje gång man går ut från hus till hus. Sen återstår det att se ”var det får framgång”. Vilket givande arbete vi får ha del i! ☺️

söndag 13 oktober 2019

Tillbaka till rutiner

Jaha, då har en månad till blåst förbi. Dags att dela med sig av de senaste veckornas händelser.

Flashback till mitt tidigare yrkesverksamma liv - jag fixade lite spa-stämning hemma och bjöd en syster på ansiktsbehandling. Jag tror vi njöt lika mycket båda två 💕

Chinola (passionsfrukt) från bakgården 🤤 Precis som med avokadon får de dimpa i backen när de är färdiga, och vilken smakkvalitet det blir! 

En oinbjuden som dök upp vid porten när vi kom från mötet 🙈

Porten ja, den har hyresvärden bytt ut. Han hittade ingen firma som kunde göra jobbet åt honom i aluminium, så han köpte material och gjorde den själv! 💪🏼🤓

Så nu bor vi i vita huset med vit port 😁

Venezolansk lunch häromdagen när vi var i stan 😋

Ett möte för landets alla äldste med information om specialsammankomsten nästa år. Hoppas vi får välkomna de finländska delegaterna! 

Nya tjänstegrupper - då hade vi brunch tillsammans före vårt första möte för tjänst. Vi såg även broadcastingen tillsammans i fredags. 

Nelvin o Miguelina på besök. ”Den förlorade dottern återvände” 😛 Vi har inte setts på alltför länge, men det var riktigt trevligt att få komma ikapp igen 🥰

I det här fallet är vi de förlorade barnen; igår hälsade vi på hos Dilcia, systern som vi bodde hos den första månaden när vi flyttat hit (för nästan 11 år sen!). Hon har blivit opererad i ryggen och håller sig mest hemma för återhämtning, men hon är en riktig trotjänare och pionjär i många år som kämpar på efter bästa förmåga ☺️

Dilcia bor nära den hyfsat nya Rikets salen i La Estancia där Joel höll tal igår. Där träffade vi en del andra vänner från tiden i Altantica, då när vi gick på distriktet där denna sal står nu 🤩

René, Yondra o Abdias hör till den församlingen. De bjöd hem oss på mat efter mötet. Där fanns det också mycket att ta igen sen tiden de var med oss i Javillar. Och man kan knappt tro så illa ute det var med Abdias i o m den aggressiva tumör han förmodligen föddes med. Nu är det full fart på honom som med vilken 2-åring som helst 💙

Tjänstevyer



Storstädning på Rikets sal idag 

Duktiga och glada städare ☺️

Sen är det ju katterna...
Sira behövde få mysa lite när hennes matte var borta 🥰

En annan livsnjutare på sin stol 😻

Hans fjälla plus bäbisar som också tycker att det är bekvämt att komma till oss för frukost, lunch och middag. De små får ta sig nån slurk mjölk än också. 

Å ibland övernattar de på Barnabas stol...

In action med en kycklingfot 😼

En av de många kryssningsfärjor som passerar...

Ja det var väl ungefär den senaste månaden i bilder. Nu sitter vi å tar igen oss här denna söndagkväll och räknar med att få ladda batterierna imorgon på vår (delvis) lediga måndag 😎 Sen kör vi på igen!