Oceanen korsad!

Jag beklagar, men det kommer inga bilder i detta inlägg. Internet här är tydligen något man bara betalar dyrt för men får ingen service :( Bara att vänja sig...

Resan hit gick bra i alla fall, igen en gång. När vi övernattat i Santo Domingo blev vi påminda om att vi kommit tillbaka till DR... Hostelet skulle servera frukost kl 8-10. Vi behövde åka till busstationen kl 8 och frågade kvällen före om det gick att få nåt litet till frukost strax före 8 och om vi kunde få hjälp att ringa en taxi. Inga problem, tjejen som fixar frukost kommer tidigt! Tja, när vi åkte därifrån 8:10 hade vi fortfarande inte sett röken av henne... Men jag tog saken i egna händer och gick till kylen i köket och gjorde mackor åt oss, sen gick jag ner till gatan och väntade i några desperata minuter innan jag lyckades vinka in en taxi. Så vi hann med bussen till Puerto Plata!

En annan påminnelse om var vi befinner oss var taxichauffören, men det på ett positivt sätt. Vi fick berätta att vi bor här största delen av året för att kunna undervisa människor i Bibeln, och att vi nu varit och arbetat i Finland för att klara uppehället etc. Först tyckte han att vi skulle arbeta under en lite längre tid för att kunna unna oss mera när vi är här. Vi förklarade att vi prioriterar undervisningsarbetet och jobbar så kort tid som möjligt för att kunna komma tillbaka hit så fort som möjligt. När han släppte av oss vid busstationen sa han menande: "Må Gud fortsätta att välsigna det arbete ni gör!" Just ja, här tror ju folk på Gud, och är inte rädda för att prata om det.

Sen kom vi hem till vår lilla kattpojke som jamande välkomnade oss, och, antar jag, anklagade oss för att vi varit borta så länge. Men en påse mjukmat senare och utsträckt på vår säng var han den nöjdaste katten i stan! Hans människor hade kommit tillbaka och han följde mig med kisande blick hela eftermiddagen som för att försäkra sig om att jag verkligen var här igen <3

Lägenheten luktade unket och mögel, som väntat, men effekterna av vattenläckan tidigare i år verkar ha stannat av. Nu gäller det bara att få bort allt befintligt mögel och så borde problemet vara löst. Men det innebär att tömma alla skåp och lådor på innehåll och torka med vinägervatten, överallt! Värre än en flyttstädning! Men mycket har vi redan avverkat och luften här inne känns inte lika hälsofarlig längre. Dessutom rensade vi garderoben på kläder fick ihop en stooor påse som vi ska ge till vännerna i församlingen. Win-win!

Vännerna ja, de gav oss som vanligt ett varmt välkomnande på mötet i onsdags, och Joel kastades in i hetluften direkt och fick ta hand om en av punkterna. Ikväll är han tillbaka i rollen som Vakttornsstudieledare. Nästa vecka är det bara att växla upp och köra på, för då gäller det att få igång rutinerna igen. Och vi hoppas att byggandet av vår nya Rikets sal inte är långt borta för nu är det fullsatt på våra möten!!

Igår efter mycket putsande och fejande for vi ner till stranden en stund, läste en bok och tog oss ett dopp. Vattentemperatur +32C, just sayin' ;) Kanske blir det ett återbesök på måndag...

Nu är hösten här...

... och för oss och flyttfåglarna betyder det att det är dags för en rejäl omställning. Men innan jag går in mer på det kommer några bilder från de senaste veckornas höjdpunkter:

Festlig helg med Celvins i Pörkenäs, med bastu och tre-rätters och en äventyrlig skogspromenad dagen därpå.

Kvällen bjöd på en vacker solnedgång och samma panorama i ny skepnad fick vi vakna till. Det är nåt speciellt med havet..!

Havet vid en annan strand; Fläskesnabben. Där var vi på villa-avslutning helgen därpå, bastade och åt suring med Helsings och övernattade med Henke o Elina.

Vi fick en härlig förmiddag och några liter blåbär och lingon :)

När det började dra ihop sig till avfärd för Henke o Elina (de är på byggprojekt i Sydafrika nu) så kläcktes en idé om att avsluta sommaren lite mer storstilat tillsammans med släkten...

Då hyrde vi stuga på Glasbruket Resort! "Stuga" låter lite spartanskt, men det var det minsann inte. Vi skulle gärna flytta in permanent vilken dag som helst!

Linda kockade och långbordet dukades, och en annan havsvy stod för utsikten.

Det här skulle man kunna tänka sig att vakna upp till oftare...

Linda och jag for på en paddeltur innan det var dags att checka ut. Vi stannade ute på viken och bara insöp tystnaden och stillheten...

Vi har haft vardagar mellan fotona, med jobb och tjänst m.m. Jag lovar ;)

Sen började avskeden i o m att Henke o Elina for iväg på sitt bygguppdrag, och nu avlöser avskeden varann fram till måndag 19.9 när det är vår tur att kliva på flyget. "All we ever do is say goodbye" hörde vi häromkvällen, känns som en passande titel på vårt liv i detta skede! Men det blir dags för välkomnanden nästa vecka och det känns ju mera positivt.

Det blir den 10:de gången vi flyger till DR. Helt galet! Det är tvära kast mellan två helt olika världar, och jag för min del hatar omställningar och resande och flyttande. Men det måste vara värt det eftersom vi hållt på så här många gånger! ;P Jag känner lite som Jeremia när han skrev: "Du har narrat mig, Jehova, och så lät jag mig narras." Jehova får oss att göra saker som inte faller sig naturligt för oss alla gånger, och med hans hjälp klarar vi av det.

Så nästa vecka påbörjar vi en ny säsong igen en gång, och jag kommer att försöka uppdatera bloggen lite oftare framöver ;)

En bild från vårt lilla familjeprojekt igår med att ta ner humlen får avsluta sommaren 2016