 |
 |
Dessa tre inlägg är ägnade min kära svärmor / Joel |
onsdag 30 maj 2012
måndag 28 maj 2012
Områdessammankomst
Den första helgens sammankomster är över, och stafettpinnen lämnas över till andra områden världen utöver. Fick vi någon ny litteratur? Vad handlade dramat om? Nyfikenheten kommer att stillas, när ni går på er egen sammankomst om några veckor! ;)
Vi for ner till Santo Domingo i torsdags för att öva dramat på den riktiga scenen. Resan tog ungefär 4.5h, kisspauser inkluderade. Ken välkomnade oss med pizza från PizzaHut för att ladda upp våra batterier för det som väntade. Det behövdes! Vi startade förberedelserna vid 14:30 och var inte klara förrän kl.20. De mått på scenen vi hade fått var fel, vilket gjorde att all tajming behövde göras om. Dessutom strulade inspelningen av dramat som de i ljudet hade fått, så det blev pauser mellan varje scen. Så efter att ha kört igenom hela alltihopa fick vi ta om det från början igen...
Resten av helgen har gått mer enligt planerna. Fredagen hade 847 närvarande, en summa som sedan steg under lördagen för att kulminera i 1001 på söndag eftermiddag. 6 nya blev döpta, 4 av dem var studier från det engelska distriktet.
Efter programmet på lördagen körde vi igenom dramat igen, med ett filmteam som förevigade det hela. Så när vi kommer till Norden, och ni har varit på er egen sammankomst, så kan vi visa hur det gick. Här kommer i alla fall några bilder från helgen:
Vi for ner till Santo Domingo i torsdags för att öva dramat på den riktiga scenen. Resan tog ungefär 4.5h, kisspauser inkluderade. Ken välkomnade oss med pizza från PizzaHut för att ladda upp våra batterier för det som väntade. Det behövdes! Vi startade förberedelserna vid 14:30 och var inte klara förrän kl.20. De mått på scenen vi hade fått var fel, vilket gjorde att all tajming behövde göras om. Dessutom strulade inspelningen av dramat som de i ljudet hade fått, så det blev pauser mellan varje scen. Så efter att ha kört igenom hela alltihopa fick vi ta om det från början igen...
Resten av helgen har gått mer enligt planerna. Fredagen hade 847 närvarande, en summa som sedan steg under lördagen för att kulminera i 1001 på söndag eftermiddag. 6 nya blev döpta, 4 av dem var studier från det engelska distriktet.
Efter programmet på lördagen körde vi igenom dramat igen, med ett filmteam som förevigade det hela. Så när vi kommer till Norden, och ni har varit på er egen sammankomst, så kan vi visa hur det gick. Här kommer i alla fall några bilder från helgen:
 |
| "Svensk-gänget" och några till... |
 |
| Sminkning inför dramat |
 |
| Våra duktiga scenarbetare som hade stenkoll på allt! |
 |
| Familjen rosa redo för avfärd |
onsdag 23 maj 2012
Gulliga bilder
En "gammal" goding, Jonathan Forssell, Umeå och
en "chockladprinsessa", Cafemba, Pto Pta.
( Det gulliga med denna lilla flicka är inte bara att hon är gullig utan även väldigt tillgiven.
Springer mot en i full gallopp å hoppar sedan upp i famnen på en! )
Har man inget dataspel så tar man vad man haver...
Barn i västvärlden kan lära sig mycket av hur andra har det! Och dessutom må bättre av det!
Finns det ett liv efter dramat..?
Nu till helgen drar årets områdessammankomster igång, och den engelska här på ön är först ut. För oss blir det den enda vi kommer att kunna gå på, men det är lite svårt att ställa in sig mentalt på det som väntar. Hittills har ju allt bara handlat om dramat; dramaövningar, träna repliker, hitta kläder osv.
Imorgon åker vi ner till Santo Domingo, och kl.14 ska vi öva på den riktiga scenen för första gången. Då gäller det att få allt att klaffa. Efter programmet på lördagen ska det övas igen, och på söndag gäller det! Jag tror de flesta av oss involverade har sett fram emot söndagkväll ända sen det hela drog igång i april... :P Jag vet, det är ett stort privilegium att få vara med, men det är Jehovas välsignelse som inte lägger någon smärta därtill - privilegierna kommer med både det ena och det andra...
Mer om det kan jag inte avslöja på ett bra tag än, ni måste få fara på er egen sammankomst innan vi kan börja diskutera detaljerna. Och eftersom livet mest bestått av drama på sistone har jag inte så mycket att skriva om.
Förresten så var det presidentval här i söndags, skiftbyte i Bregottfabriken. Alla möten för tjänst var inställda den dagen, man vet aldrig vad som kan hända när heta känslor börjar svalla i ett latinoland. Några sköts ihjäl, men det var förhållandevis lugnt. Skön sovmorgon för vår del.
Okej, nu ett djupt andetag och så kör vi!
Imorgon åker vi ner till Santo Domingo, och kl.14 ska vi öva på den riktiga scenen för första gången. Då gäller det att få allt att klaffa. Efter programmet på lördagen ska det övas igen, och på söndag gäller det! Jag tror de flesta av oss involverade har sett fram emot söndagkväll ända sen det hela drog igång i april... :P Jag vet, det är ett stort privilegium att få vara med, men det är Jehovas välsignelse som inte lägger någon smärta därtill - privilegierna kommer med både det ena och det andra...
Mer om det kan jag inte avslöja på ett bra tag än, ni måste få fara på er egen sammankomst innan vi kan börja diskutera detaljerna. Och eftersom livet mest bestått av drama på sistone har jag inte så mycket att skriva om.
Förresten så var det presidentval här i söndags, skiftbyte i Bregottfabriken. Alla möten för tjänst var inställda den dagen, man vet aldrig vad som kan hända när heta känslor börjar svalla i ett latinoland. Några sköts ihjäl, men det var förhållandevis lugnt. Skön sovmorgon för vår del.
Okej, nu ett djupt andetag och så kör vi!
fredag 18 maj 2012
Ledsen! ;(
Jag visste från början att vi inte skulle kunna behålla dem, vi åker ju snart härifrån och allt, men nu lyckades de små liven ta ganska stor plats i våra hjärtan trots mina försök att undvika det. Och idag var det dags för dem att flytta till sitt nya hem, till en syster i vår församling och hennes familj. De kommer att få det bra där, förhållandevis, och vi kommer att kunna hälsa på närhelst vi vill, men det är ju inte samma sak...
...men det måste gå ändå. De flesta skulle så klart inte haka upp sitt liv på två kattungar, det finns betydligt större sorger och problem i denna värld. Men kanske har de då inte heller fått uppleva hur det är att ha en relation till en katt, speciellt inte det band som knyts när den tagits från/övergivits av sin mor alldeles för tidigt. Det är i så fall deras förlust. Låt mig nu få sörja över min, åtminstone ett tag till.
 |
| Nu är det ingen som sitter i fönstret och väntar på oss när vi kommer hem... |
 |
| ...ingen som hänger över axeln under studiet... |
 |
| ...ingen som tar plats på kudden... |
...men det måste gå ändå. De flesta skulle så klart inte haka upp sitt liv på två kattungar, det finns betydligt större sorger och problem i denna värld. Men kanske har de då inte heller fått uppleva hur det är att ha en relation till en katt, speciellt inte det band som knyts när den tagits från/övergivits av sin mor alldeles för tidigt. Det är i så fall deras förlust. Låt mig nu få sörja över min, åtminstone ett tag till.
lördag 5 maj 2012
Livstecken
Det var ett tag sen jag skrev. Inte bara för att vi varit galet upptagna, utan även för att det inte egentligen har hänt något värt att nämna. Livet bara rusar på i största allmänhet.
April månad regnade bort, och forfarande hänger ett envist lågtryck kvar över ön. Stranddagarna är lätträknade i år. Joel var på en veckas äldstekurs, och så har det ju varit dramaträning... Vi träffas hela gruppen 3 gånger per vecka, och övar 3 timmar varje gång. Däremellan ska vi öva hemma. Vi har varit tvungna att dra ner på tiden vi använder i tjänsten, men det känns ändå som att vi bara rusar på utan att egentligen åstadkomma någonting. Och varje gång jag tänker på att det bara är 3 veckor kvar till sammankomsten, och sen 2 veckor till innan vi åker härifrån, så får jag hjärtklappning. Vart tog den här säsongen vägen?!
Dock har vi ju två små antistress-bollar i vårt liv just nu :) Det är omöjligt att inte varva ner när man har en varm och go, spinnande kattunge i sin famn. Kanske därav känslan att inte få nånting gjort..? De är ofta rätt underhållande också, när de busar och brottas, eller leker med något prassligt papper. Tyvärr börjar det bli dags att hitta ett nytt hem åt dem, förhoppningsvis någon som skämmer bort dem lika mycket som vi har gjort.
Vi ser fram emot sommaren i Skellefteå, det blir ett välkommet miljöombyte och vi längtar efter våra vänner! När jobbet är avklarat blir det lite semester i Munsala också, med familj och släkt, innan det är dags för nästa säsong. Men så långt fram orkar jag inte tänka just nu!
April månad regnade bort, och forfarande hänger ett envist lågtryck kvar över ön. Stranddagarna är lätträknade i år. Joel var på en veckas äldstekurs, och så har det ju varit dramaträning... Vi träffas hela gruppen 3 gånger per vecka, och övar 3 timmar varje gång. Däremellan ska vi öva hemma. Vi har varit tvungna att dra ner på tiden vi använder i tjänsten, men det känns ändå som att vi bara rusar på utan att egentligen åstadkomma någonting. Och varje gång jag tänker på att det bara är 3 veckor kvar till sammankomsten, och sen 2 veckor till innan vi åker härifrån, så får jag hjärtklappning. Vart tog den här säsongen vägen?!
Dock har vi ju två små antistress-bollar i vårt liv just nu :) Det är omöjligt att inte varva ner när man har en varm och go, spinnande kattunge i sin famn. Kanske därav känslan att inte få nånting gjort..? De är ofta rätt underhållande också, när de busar och brottas, eller leker med något prassligt papper. Tyvärr börjar det bli dags att hitta ett nytt hem åt dem, förhoppningsvis någon som skämmer bort dem lika mycket som vi har gjort.
Vi ser fram emot sommaren i Skellefteå, det blir ett välkommet miljöombyte och vi längtar efter våra vänner! När jobbet är avklarat blir det lite semester i Munsala också, med familj och släkt, innan det är dags för nästa säsong. Men så långt fram orkar jag inte tänka just nu!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)