måndag 28 november 2011

Knasbilder


 Här nöter man ut en generation i taget



Finns många användningsområden för en golfklubba



"Ta av dig skorna..."



 Syftet? En sista koll innan man lämnar hemmet?



Äggplanta?


Här går vi i väntans tider. Nej, ingen utökning av familjen, men väl besök av familjen! :) Mamma o pappa borde landa imorgon kväll om allt går som det ska. Är ivrig att få visa dem vårt nya hem, vår nya församling, omgivningarna osv. Och så blir det ju lite efterlängtad semester också. Vädret brukar inte visa upp sig från sin bästa sida när de är här, och vi har precis gått in i en instabil väderperiod. Ömsom regn, ömsom solsken, men med tvära kast. Himlen kan gå från jämnmulen till klarblå på 20 min. Sen kan det byta tillbaka på 20 min till. Men vi har tidsfördriv även för regniga dagar, det behöver sys gardiner till exempel. Sånt e mamma bra på! ;) Och om utbyggnaden av Rikets salen kommer igång lär nog pappa komma till användning också, här pratas det fortfarande om hans grusskottande när vi byggde i San Marcos. Eftersom den med mörkast hudfärg brukar göra det tyngsta jobbet blev folk imponerade av att se den allra vitaste "gringon" ösa grus så att svetten sprutade. Kan man inte vittna muntligt på ett främmande språk så finns det andra sätt ;) Visst skrev jag att de kommer på semester..? :P

lördag 19 november 2011

Behovet större än resurserna


När vi kom till San Marcos för nästan 3 år sedan var det i denna lokal vi höll våra möten. Vi kallade det för "Rikets skjul" i stället för Rikets sal, det kändes mera passande. Gruppen höll på att växa och alla fick inte plats där inne, vissa stod i dörröppningen och lyssnade. En rätt ohållbar stiuation.



Kort därefter kunde vi bygga denna lilla "tillfälliga" Rikets sal, med lokala ansträngingar och frikostiga bidrag från vänner i andra länder. Det hjälpte oss att få en anständig mötesplats och har påskyndat tillväxten; ofta är över hundra personer närvarande vid mötena. San Marcos har vuxit ur denna nödlösning och väntar fortfarande på en "riktig" Rikets sal via det nationella byggprogrammet.



Denna förstahandslösning i Javillar är mycket tjusigare än skjulet vi hade i San Marcos, men den är inte större. Redan nu har vi mötesbesökare som måste sitta eller stå utanför, och det gör att intresserade drar sig för att komma till mötena. Dessutom går vi mot den regniga årstiden, och det gör inte saken lättare. Bröderna försöker tänka ut en möjlig lösning på problemet, och det inbegriper ett inskaffande av den intilliggande tomten + stolar + byggmaterial till att göra ett tak vid sidan av den befintliga salen. Man måste även ta upp ett hål i väggen så att det går att se in från sidan, och förmodligen behöver ljudanläggningen utvidgas. Allt detta kräver pengar...


Detta är Marcelas hus och 3 av hennes 4 barn. Hennes man är inget Jehovas vittne, men hon är duktig på att ta med sig barnen till mötena och ut i tjänsten. Vänner som Marcela gör allt vad de kan för Jehova, men när situationen ser ut så här för de flesta av vännerna i Javillar kan vi inte räkna med att själva kunna täcka kostnaderna för ombyggnationen av Rikets salen.


I San Marcos skymtade vi ofta havet, i Javillar har vi floden... Floden som börjar i Övre San Marcos, i vilken alla som bor i närheten slänger sina sopor. När det regnar spolas de neråt, och i Javillar fyller man dagligen på med mera... Börjar bli dags att "störta dem i fördärvet som fördärvar jorden" - Upp.11:18. Människor här saknar kunskap, men många vill lära sig "kunskapen om Jehova". Vår förhoppning är att vi ska kunna hjälpa så många som möjligt innan det är för sent, och att vi även ska kunna bjuda in dem till mötena förvissade om att vi kan erbjuda dem en sittplats...



söndag 13 november 2011

Jackson

Många vänner i Norden har frågat oss om hur det går för bröderna i Haiti efter jordbävningen. Det verkar logiskt att vi som bor så nära ska ha mera information, men tyvärr vet vi nästan mindre än de som bor ett halvt jordklot bort. Däremot så kan vi se att flyktingströmmen från vårt västra grannland har ökat, och så får vi ibland del av personliga upplevelser i samband med katastrofen. Jackson, en haitiansk broder som jobbar som gårdskarl här där vi bor, har en historia att dela med sig av.

Några dagar innan jordbävningen inträffade reste Jacksons fru och tre barn till Port au Prince för att hälsa på släktingar. Det hus de befann sig i blev helt raserat i skalvet, flera släktingar miste livet, men Jacksons familj klarade sig utan några större blessyrer. Jackson, som var kvar i Puerto Plata hade ingen möjlighet att kommunicera med familjen och visste förstås ingenting om vad som hänt dem. Han bestämde sig för att försöka söka efter dem, och lyckades ta sig till Port au Prince trots de "stängda" gränserna. Han insåg rätt snart att det inte fanns något kvar av huset där hans familj befunnit sig, och började fråga sig fram. Till sin hjälp hade han foton av frun och barnen, och till slut ledde hans sökande honom till en fotbollsplan där de återförenades.

Historien slutar dock inte där. Vad många kanske inte känner till är att svart magi, voodoo och liknande är vanligt förekommande i Haiti. Demon-prästerna ansåg att jordbävningen var ett straff från gud, och för att försöka rätta till situationen offrade de små barn. Alla bäbisar de kom över offrades. Inte precis nåt nyhetskanalerna basunerade ut antar jag, skulle nog lätt få en negativ effekt på folks generositet... Hur som helst var Jackson medveten om den uppenbara faran för hans 1,5- respektive 2,5-åring. När det blev kväll placerade han barnen mellan döda kroppar, för att det skulle se ut som att de redan var döda, och så höll han sig vaken medan resten av familjen sov. Det demoniska inflytandet låg som ett täcke över området, och så fort familjen kunde passera gränsen till DR kändes det som att de kunde börja andas igen, som om de hållit andan under hela tiden i Haiti.

För vissa en tragisk verklighet, för andra något som bara händer i filmer. Jackson och hans familj hör till kreol-gruppen av Jehovas vittnen i Javillar, och hjälper sina landsmän att förstå att Gud inte ligger bakom naturkatastrofer och annat lidande. Dominikanerna är ofta av den uppfattningen att Gud straffade Haiti för att haitianerna "slutit en pakt med Djävluen", så visst finns det fortfarande många missuppfattningar att rätta till.